Strömstad

Det är få ställen som får mig att må så bra som Strömstad gör. Har haft en underbar vecka här med bad, träning, fiske,shopping, lek och mer bad.
På återseende, vi kommer snart igen.

image

Sista kvällen för den här gången

image

Lek på Daftöland

image

Svettigt på Korpeberget

image

Utsikten från altanen

image

Träningskompis modell liten

image

Träningslokal två

image

Fiske

image

Öl är gott

Nu är det dags

Imorgon ska jag börja med medikamenter för att bli kvitt mina lungproblem. Kortisonbehandling under de närmaste månaderna och ett återbesök och sedan får vi se hur det blir. Skönt att slippa cellgiftsvarianten för den har värre biverkningar. Det positiva är att de gigantiska lymfkörtlarna i bröstkorgen har minskat i storlek utan behandling. De förstorade som sitter i lungorna är lika många och lika stora som tidigare. Nu ska de ner i, förhoppningsvis, normal storlek. Nu hoppas jag att granulomen försvinner också och att det inte är för mycket ärrbildning.
Jag har inte varit speciellt orolig för detta men vissa dagar har jag grubblat och då har fru och barn ta smällen.
Nu jäklar kör vi och peppar för tillfrisknande och en sjuhelsikes konsertvinter och vår.
Vi börjar med Vomitorys sista spelning 27 dec (såg deras första 31/3 -90), sedan blir det Mustasch i februari, Sparzanza i april och Sthlm Fields i maj. Med lite tur kanske det blir ett Skogsröj till sommaren. MegaDave dyker upp med sin orkester vilket vore trevligt att lyssna på igen.

Spännande

Idag ska det byggas ställning runt huset och det är inte jag som ska göra det. Det ska bytas tak, tilläggsisoleras och bytas panel på fasaden och det ska jag inte heller göra. Vilket känns konstigt då jag alltid gjort allt sådant själv. I min familj har vi alltid gjort all renovering själva. Men den här gången varken orkar eller hinner jag. Det kostar skjortan men det är det värt. Huset kommer bli fint och det kommer att bli klart på några veckor. Hade jag gjort allt själv hade det varit klart om ett par år. Nu ska jag försöka njuta av att det inte är jag som är uppe på taket eller hänger i ställningen.

Nästan svar

Fick inget definitivt svar på min åkomma men fick svar på att det INTE är lymfom och det är skönt. Det beslutades om att jag ska göra en biopsi under narkos istället för bronkoskopi. Men det viktigaste är att jag inte är orolig längre. Sjuk är jag men jag lider inte av det och jag kommer inte dö i det. Min doktor var hur bra som helst och förklarade för mig vad vi ska göra längre fram. Det verkar som jag haft Sarkoidos hur många år som helst men aldrig fattat det. Jaja det löser sig så småningom. Nu ska jag njuta av Volvon ett tag istället.

Imorgon är en stor dag

Då tar vi klivet över till den mörka sidan. Då hämtar vi Volvon. Det jag aldrig skulle ha. Aldrig! Men jag är inte sämre än att jag kan ändra mig.
Imorgon får jag även domen. Den jag väntat på i tre månader. Nu börjar jag bli lite nervös. Inte för undersökningarna jag ska genomgå utan för att få ett svar man inte vill ha. Men det kommer jag inte få för det har vi kommit överens om, jag och mrsmetal.
D Randall hjälper mig imorgon
https://www.youtube.com/watch?v=HL9kaJZw8iw&feature=youtube_gdata_player

Tungt men lättare

Har vetat i två veckor att jag skulle lägga ett varsel och idag var det dags. Pratade med berörd personal som givetvis inte tackade mig eller HR men var fullt medveten om att hon var längst ner på listan. Nu är det gjort och jag behöver inte fundera mer på det. Nu gäller det att komma på hur vi ska jobba effektivare för det behövs inte mycket för att vi inte ska hinna med speciellt inte när vi inte får ta in extra personal mer än i max fem veckor under de närmaste nio månaderna.
Nu börjar mitt jobb på allvar

Dags att komma dit jag vill

Nu är det ett halvår kvar tills det är dags att sätta en fyra först. Jag passade på att prova en lämplig huvudbonad som passar min ålder

image

Gubbkeps i skinn från Stetson

Det värsta är att den satt riktigt bra och det ser skapligt ut. Riktigt bra blir det aldrig, det går bara inte. Annars har jag bestämt mig för att krisa till det ordentligt. Hade ingen trettioårskris att prata på så jag får ha en nu istället. Jag har bara inte bestämt hur den ska se ut än men jag skulle tro att det löser sig under resans gång.

Nu är det slut på dritinga bakom lo’n eller herregud märr, legger du ner och pesser

Nu är det bara 2 dagar kvar. Efter att varit hemma sedan 4:e mars är det dags för jobb igen. In i hetluften på en gång med första mötet redan kl halv nio på måndagen.
Den här veckan skolas lill-trollet in hos dagmamman. Känns inte som om det är 6 år sedan vi gjorde samma sak med stor. Mer som om det var ett par år sedan.
Stor är numer en riktig ettakluddare och inte någon nolla längre. Hon kände sig stor när nollorna kom till uppropet.
Matkassar är beställda till de två första jobbveckorna så vi ska klara matplaneringen. Sen är det allt annat som ska planeras in, min träning, mrsmetals träning, stors träningar är på tisdagar och torsdagar vilket drabbar hela familjen då det är jag som är tränare. Som tur är så har inte liten börjat på något än.
Fortfarande lite orolig för lungorna men det håller mig inte vaken om nätterna längre det är det andra funderingar som gör 😉

image

Come on and walk with me in hell

Jävlar vilket långt inlägg om ingenting. Nästa inlägg kanske handlar om ingenting det med. Ytterst troligt…
Tar en öl på det
Och lite chips